Berömda druvblandningar

Bourgogne passetoutgrains

En sällsynt fransk blandning, men som på senare år blivit lite vanligare. Röd bourgogne är känt för druvrena viner på antingen pinot noir eller gamay. Men de kan blandas och då får du en bourgogne passetoutgrains, som ungefär betyder "alla druvor får följa med". En tredjedel av vinet måste vara pinot noir och högst två tredjedelar får vara gamay.

Bordeaux-blandning röda viner

Kanske den mest klassiska av blandningar. Cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc är nästan alltid med, plus lite malbec, carmenère eller petit verdot i olika kombinationer.

Bordeaux-blandning vita viner

Sauvignon blanc och semillon, eventuellt kryddat med muscadelle utgår beståndsdelarna i de vita vinerna från Bordeaux, både de torra och de söta.

Cabernet-Shiraz

Världens kanske mest kända blå druvor – cabernet sauvignon och shiraz – delar ofta flaska om vinet kommer från Australien. 

Cape blend

Sydafrika ville också ha sin bordeaux-blend, men gjorde en egen tolkning genom att lägga till pinotage, landets ”egna” blå druva.

Cava

Spaniens berömdaste bubbel består traditionellt av macabeo, parellada och xarel-lo. Sedan 1986 är även chardonnay tillåtet.

Champagne

Nästan all champagne blandas av den gröna druvan chardonnay och de blå druvorna pinot noir och meunier (tidigare pinot meunier). Därutöver är ett fåtal äldre druvsorter tillåtna. Blanc de Blancs betyder att champagnen enbart är gjord på gröna druvor, oftast chardonnay, medan Blanc de Noirs görs enbart på blå druvor – pinot noir och/eller meunier. Den senare är ovanligare.

Chardonnay-Semillon

Vanlig vitvinsblandning i Australien.

Chianti

Säg Chianti och de flesta tänker sangiovese. Inget fel i det, Toscanas stora druva är synonym med chiantiviner, men de klassiska vinerna innehåller även canaiolo och de gröna druvsorterna trebbiano och malvasia. Moderna röda chiantiviner behöver inte innehålla gröna druvor – däremot är det tillåtet med cabernet sauvignon, merlot och syrah. Druvren sangiovese finns och är då klassad som Chianti Classico DOC (men klassificeringen innebär bara att minst 80 procent ska vara sangiovese).  

Châteauneuf-du-Pape

Känt distrikt i södra Rhônedalen som sätter världsrekord i antalet tillåtna druvsorter. Officiellt är 18 druvsorter tillåtna för de röda vinerna och åtta för de vita (olika siffror förekommer dock i vinlitteraturen då tidigare var 13 sorter tillåtna för rött vin och fem för vitt). Grenache dominerar men har i regel sällskap av cinsault, syrah, mourvédre, muscardine med flera.

Côte Rôtie

Distriktet i norra Rhônedalen har en speciell plats i druvblandningarnas värld. Côte-Rôtie är känt för sina syrahviner. Men är också föregångare inom sampigmentering, alltså i att blanda lite gröna druvor för att ge vinet en mörkare, djupare färg. En Côte-Rôtie-blandning tillåter upptill 20 procent viognier.

Douro

Oredan i Portugals vingårdar var legendarisk och otaliga inhemska sorters trängdes huller om buller på terrasserna. I dag är det mer uppstyrt men blandningar dominerar fortfarande. Rött portvin tillverkas av touriga nacional, touriga franca, tinta barocca, tinta roriz, (tempranillo), tinta cão med flera och för vita gäller gouveio,  (godello), rabigato och malvasia. Samma druvor används för Douro-dalens stilla viner. 

Edelzwicker

Alsace-undantaget! Regionen gör exklusiva endruvsviner på riesling, pinot gris, gewürztraminer och muscat. Och så finns edelzwicker, en lite enklare blandning av av två eller flera gröna druvsorter som är tillåtna inom AOC Alsace. Det finns inga fasta krav på vilka druvor eller proportioner som ska ingå. Exempel är pinot blanc, auxerrois, riesling, sylvaner och gewürztraminer. 

Field blends

Förr bestod de flesta vingårdar av olika druvsorter. Allt skördades samtidigt och blandades i krossen. Surprise, en vinfältsblandning! Detta gällde de äldsta planteringarna på skilda platser som Kalifornien, Portugal och franska Roussillon. I dag odlas oftast bara en druva.

GSM

Grenache, syrah och mourvèdre är en helig treenighet född i södra Rhônedalen. Blandningen förekommer även i rött vin fån USA, Australien och södra Frankrike. Det har alltså inget med mobiltelefoni att göra.

Meritage

Meritage är ett registrerat namn för viner gjorda på traditionella Bordeauxdruvor. En röd meritage ska innehålla minst två av exempelvis cabernet sauvignon, merlot, cabernet franc, malbec, petit verdot och carmenère, och ingen enskild druva får utgöra mer än 90 procent. Det finns även vit meritage. Namnet är en lek med orden merit och heritage som syftar till att klassiska toppdruvor har används (merit) och arvet efter den uråldriga konsten att blanda vin (heritage). 

Priorat

De klassiska blå druvorna i Priorat är garnatxa, alltså grenache, och carinyena, alltså carignan. De är det lilla spanska distriktets två rekommenderade druvsorter och ligger bakom många av de mest typiska blandningarna. Även bland annat cabernet sauvignon, cabernet franc, merlot och syrah är tillåtna.

Provence rosé

De bleka, torra rosévinerna från sydligaste Frankrike består av grenache, cinsault, syrah, counoise och flera andra druvor. En lokala förmåga som sällan förekommer utanför rosévärlden heter tibouren.

Rioja

Tempranillo kanske är den mest kända druvan i Rioja men ofta har de röda vinerna inslag av garnacha, (grenache) mazuelo, (carnignan) samt graciano och maturana tinta.

Supertoskanare

Några av Italiens mest exklusiva viner klassades faktiskt länge som bordsviner. Super Tuscans blev ett begrepp i början på 1980-talet och bakom namnet finns en speciell historia. När regionen Chianti tappade i kvalitet började en del vinmakare frångå vinreglerna om att bara använda sangiovese och andra inhemska druvor. Man blandade i främst bordeaux-druvor och skapade på så sätt ”italienska bordeauxviner”. Men man bröt som sagt mot reglerna och fick därför ingen fin klassificering – och världens mest exklusiva bordsviner var födda. Till slut gav regelivrarna med sig och skapade IGT-klassificeringen (Indicazione Geografica Tipica). Sangiovese får utgöra max 50 procent av blandningen och resten – eller allt – består av bordeauxdruvor eller syrah. För ordningens skull ska nämnas att Chianti höjde sin kvalitet.

Valpolicella

Valpolicella är inte en druva utan ett vinområde där flera druvsorter blandas. Basen är corvina och/eller corvinone tillsammans med rondinella. Corvina och corvinone får tillsammans utgöra 45–95 procent och rondinella 5–30 procent. Även andra tillåtna blå druvsorter kan ingå, exempelvis molinara. Samma lokala druvfamilj ligger bakom Valpolicella, Ripasso, Amarone och Recioto.