Hitta på sidan: Viner och druvor  Klimat  Lagar  Historia

Köldhärdiga druvsorter

Trots att de flesta av Kanadas vinodlingar ligger på ungefär samma latitud som södra Frankrike och Toscana är kyla, stränga vintrar och frost stora problem.

I landet hittar vi därför en blandning av köldtåliga druvor av arten vitis amurensis och vitis labrusca. Mycket areal upptas av hybrider som gröna vidal och seyval blanc tillsammans med de blå bacho noir och maréchal foch.

Europeiska sorter som riesling, chardonnay, cabernet sauvignon och pinot noir ger allt bättre viner. 

Mer om druvan chardonnay

Viner och druvor

Kanadas främsta vingårdar omfattar ungefär 12 500 hektar och ligger till största delen i provinserna Ontario och British Columbia. Det produceras även lite vin i Quebec och Nova Scotia.

Ontario

I Ontario produceras kvalitets-chardonnay och pinot noir.

Odlingarna på Niagarahalvön dominerar östra Kanadas produktion av vin. En specialitet är icewine, ett sött vin av frusna riesling- eller vidaldruvor.

Jordmånen är baserad på kalksten, vilket gör att pinot noir, chardonnay och gamay trivs bra. Utvecklingen går också framåt för andra viner: cabernet sauvignon, merlot samt viognier och syrah som mognar vid varmare vingårdslägen.

Mer om pinot noir

British Columbia

British Columbia har fyra större vindistrikt. Från Stilla havet i väster är de Vancouver Island, Fraser Valley, Similkameen Valley och Okanagan Valley.

Okanagan Valley

Okanagan Valley i British Columbia är ett av Kanada mest betydande vindistrikt.

Den avlånga sjön Okanagan vindlar sig genom hela området och har en utjämnande effekt på temperaturen och förlänger växtsäsongen. Nederbörden varierar mellan 400 mm och 150 mm från norra änden av sjön till den södra, vilket gör att konstbevattning är nödvändig.

Här trivs särskilt gröna druvor som chardonnay, pinot gris och pinot blanc, riesling och gewürztraminer. Blå druvor kommer mer och mer – pinot noir får nu allt större sällskap av merlot, cabernet och till och med syrah.

Icewine – sött från frysta druvor

Icewine är den vintyp som Kanada är mest berömt för: ett vitt, sött och koncentrerat vin gjort på frusna druvor av riesling eller vidal. Smaken är fruktig och frisk med inslag av bland annat mango och torkade aprikoser.

Druvklase som fryst

Okanagan Lake var först ut, men i dag görs den största mängden i Ontario.

Hur tillverkas icewine?

I Kanada  skördas druvorna för hand eller maskinellt, när temperaturen är minus åtta grader eller lägre. Druvorna fryser då till is och sockret koncentreras. Efter att de frysta druvorna pressats får musten jäsa på tankar av rostfritt stål. Den höga sockerhalterna i musten gör att jäsningen ofta avstannar på naturlig väg och landar på cirka 9 till 11 volymprocent. Den sockerhalt som då finns kvar ligger på 200 till 250 gram per liter.

Till skillnad från den tyska motsvarigheten eiswein tillåter de kanadensiska väderförhållandena att vinet kan produceras så gott som varje år. Värdemäsigt står icewine för över hälften av landets vinexport, trots att stilen endast utgör 13 procent av volymen som produceras.

Klimat

I Ontario råder ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. De stora sjöarna jämnar ut klimatet och ökar luftcirkulationen – vilket motverkar vårfrost och den höströta som kan uppstå av alltför stor fuktighet.

Klimatet för att producera vin i British Columbia är unikt: alla vingårdar ligger precis på gränsen för hur långt norrut vinodling är möjlig.

Lagar

Kanada har ett system kallat Vintners Quality Alliance, VQA, med strikta krav på geografisk gränsdragning, druvsorter och mognadsnivåer i Ontario och British Columbia. Bordsviner från de tre främsta områdena i Ontario, Designated Viticultural Areas, måste vara 100 procent gjorda av druvsorter från arten Vitis vinifera.

Historia

Kanada har producerat vin i över 200 år. Till en början försökte nybyggare odla vitis vinifera-druvor från Europa, men framgången var begränsad. Bättre resultat fick man med mer köldtåliga inhemska arter som vitis labrusca och vitis riparia tillsammans med olika hybrider. Men marknaden var begränsad för vinerna på grund av deras speciella smak, ofta kallad "foxy". Det är en egenskap hos druvarten som gör att vinerna upplevs dofta artificiellt av godis och blommor eller ha inslag av päls.

Den moderna vinhistorian började först på 1800-talet, och 1871 öppnade den första kommersiella vingården på Pelee Island, Ontario.

Efter att från 1916 ha manövrerat sig igenom en hotande förbudstid – likt i USA – fanns det 1926 ett femtiotal vinanläggningar med tillstånd att framställa vin av druvor. Till skillnad från grannlandet i söder kunde Kanadas vinindustri nämligen fortsätta sitt arbete utan inskränkningar.

På 1950-talet började vitis vinifera att göra sitt intåg men det tog trettio år innan hybriderna på allvar började lämna märkbar plats i vingårdarna.