Norra Rhônedalen

Hitta på sidan: Druvor   Viner   Klimat   Vinlagar   Historia   

Norra Rhône

Generellt ligger Norra Rhônedalens vinodlingar på branter och väldigt nära floden. För vissa röda viner får man blanda in gröna druvor, till exempel är det tillåtet med upp till 20 procent viognier i Côte-Rôtie. I norra Rhône återfinns även en av de minsta appellationerna i Frankrike, Château Grillet. Vinernas popularitet var relativt låg under 1960- och 70-talet och många vingårdar förföll eller hotades av husbyggen. Men från 1980-talet har utvecklingen gått framåt, populariteten bland konsumenterna och odlingarna har ökat. 

Begränsat antal druvor

Merparten av produktionen utgörs av röda viner. Druvsorterna är lätträknade. Den enda tillåtna blå druvan är syrah, som ger mörka, smakrika rödviner med toner av viol, mörka bär och kryddiga, nästan rökiga nyanser.

Ett fåtal gröna druvor är tillåtna för den lilla mängd vitt vin som produceras. Viognier ger smakrika, tydligt aromatiska viner med avrundad fruktsyra. Druvan är ganska svårodlad, bären är små och ger oftast tämligen små skördar. Roussanne ger liknande viner men drabbas lätt av mjöldagg och måste därför besprutas ofta. Den tåligare marsanne ger större skördar och har därför börjat ersätta roussanne på sina håll.

Viner 

Norra Rhône står för endast 5–6 procent av hela Rhônedalens vinproduktion men det är här de flesta prestigeviner tillverkas. På de tvärbranta sluttningarna plockas ofta druvorna för hand och endruvsvin är vanligare än blandningar.

Côte-Rôtie

Den nordligaste appellationen är Côte-Rôtie, ett litet område (ca 340 hektar, år 2025) runt staden Ampuis på Rhôneflodens högra strand som domineras av småskaliga producenter. Côte-Rôtie betyder den ”stekta sluttningen” och ger en antydan om hur varmt det kan bli, men inte hur våldsamt brant det är. Lutningen kan vara upp till 60 grader och odlingarna ligger 200-300 meter över havet. Skördeuttaget ligger på 40 hektoliter per hektar.

I Côte Rôte i produceras endast rött vin av syrah. Det är tillåtet att blanda i upp till 20 procent viognier, även om många producenter nöjer sig med max 8 procent eller ingenting. Viognier-druvan mjukar upp vinet och kan ge en mer fruktig och blommig doft av viol. 

Condrieu

I Condrieu, strax söder om Côte-Rôtie är viognier den enda tillåtna druvsorten för appellationsbetecknade viner. Härifrån kommer vita viognier-viner med en unik ängsblommig doft och aprikosfruktig smak. I mitten av 1980-talet fanns druvan endast här och som minst täckte arealen 23 hektar. När druvan väl ”upptäckts” vandrade den nerför Rhônedalen och senare vidare ut i hela vinvärlden. Condrieu har sedan dess växt till att omfatta ca 215 hektar under 2025.

Château Grillet

Inom Condrieu har egendomen Château Grillet fått rätt till egen appellation, en av de minsta i Frankrike med sina endast 3,5 hektar. Druvorna på egendomen skördas ofta tidigare än i övriga Condrieu vilket ger viner med högre fruktsyra. Vinet lagras dessutom en längre tid på gamla ekfat, ett bruk som nu anammats av flera andra producenter i Condrieu.

Saint-Joseph

Saint-Joseph sträcker sig omkring 50 kilometer längs Rhôneflodens västra strand. Vinodlingarna ligger till stor del på branta, terrasserade sluttningar med granitdominerade jordar. Produktionsarealen var cirka 1 500 hektar 2025.

Den långa utsträckningen ger varierande odlingsförutsättningar, vilket bidrar till skillnader i vinernas stil. Rödvinerna görs främst av syrah och har ofta inslag av mörka bär, peppar och viol. Vita viner görs av marsanne och roussanne.

Hermitage

I en bred flodkrök ligger den berömda granitkullen Hermitage på de branta sluttningarna ovanför staden Tain. Från bergets 137 hektar vingårdar kommer Rhônedalens och kanske Frankrikes mest kraftfulla och långlivade rödviner. Appellationen består av 20 terrasserade odlingslägen, som till skillnad från Côte Rôtie löper vågrätt. De mest berömda ligger på bergets västra sida. De stora handelshusen dominerar ägandet tillsammans med kooperativ, små familjeproducenter är färre här.

I jämförelse med Côte Rôtie är rödvinet från Hermitage kraftigare med fylligare kropp och tydligare strävhet. Huvuddruvan är syrah men det är tillåtet att blanda in marsanne och roussanne, som tillsammans står för 30 procent av arealen. De flesta håller strikt på syrah och använder i stället de två gröna druvsorterna till att göra långlivade vita viner.

Rödvinerna från Hermitage har varit berömda i flera sekler. Under 1800-talet var det till och med vanligt att vinerna från Bordeaux ”hermitagiserades”, det vill säga förstärktes med en dos hermitage. Det produceras även små kvantiteter fylligt och långlivat vin de paille (se Jura) av främst marsanne.

Inom Hermitage har olika producenter nu valt olika vägar. Några jobbar med blandningar, även för prestigeviner, medan andra jobbar med vingårdsbetecknat.

Crozes-Hermitage

Crozes-Hermitage ligger mitt emot St: Joseph på flodens östra sida och omger Hermitage på tre sidor. Detta är norra Rhônedalens kvantitativt viktigaste appellation.

Produktionsarealen var cirka 2 140 hektar 2025. I norr finns kuperade odlingslägen med bland annat granitjordar. Söder och öster om Tain-l’Hermitage breder flackare terrasser ut sig, med sten, grus och lera.

Här produceras framför allt röda viner av syrah, men även vita viner av marsanne och roussanne. Rödvinernas stil varierar från mjukare och fruktigare till fylligare och mer strukturerade. Både odlingsläget och vinmakningen bidrar till skillnaderna.

Cornas

Tillbaka på flodens västra sida, precis söder om St: Joseph, ligger Cornas vinodlingar på branta, terrasserade granitsluttningar. Branta öst- sydöstliga sluttningar formar en naturlig, skyddande amfiteater på 125–400 meter över havet. Här odlas enbart syrah. Den av medelhavsklimat starkt präglade appellationen omfattar 150 hektar.  

Här har man traditionellt gjort kompakta syrahviner i kraftfull, lagringstålig och aningen rustik stil. Efter en period av nedgång i början av förra seklet har området sedan 1980-talet upplevt något av en renässans. I Cornas finns ultratraditionalister, ultramodernister och allt däremellan. De mest traditionella vinerna kräver lång flasklagring medan det i kölvattnet av yngre vinmakare och konsulter också kommit mer generösa viner.

St-Péray

St-Péray är den sydligaste utposten i den norra delen av Rhônedalen. Marsanne dominerar odlingarna, följd av roussanne. Hälften av den gröna druvskörden går till mousserande vin framställt enligt den traditionella metoden, men det görs också utmärkta, väldoftande och mineraliga, stilla vita viner av marsanne. Mesoklimatet här är något svalare än övriga Rhône, vilket lämpar sig väl för mousserande viner.

Kontinentalt klimat i Norra Rhône

Klimatet i norra Rhône är moderat kontinentalt med stränga vintrar och varma somrar. Under skörden i september ligger medeltemperaturen på drygt 18 grader. Inflytandet från Medelhavet börjar göra sig gällande här och värmen ökar ju längre söderut i Norra Rhônedalen man kommer. En mil söder om staden Tain med Hermitageberget går den 45: e breddgraden och här står en skylt som förkunnar: ”Ici commence le Midi” – här börjar södern.

Det faller här drygt 900 mm regn om året, varav 120 mm under skördetiden. En annan riskfaktor är hagel. 

Ici commence le Midi

Mistralvinden påverkar

Det mest påtagliga väderfenomenet är mistralvinden, som blåser ner torr, kall alpluft norrifrån, inte sällan med stormstyrka. Till mistralens fördelar kan räknas att den hjälper till att torka upp vinodlingarna efter kraftiga regn. Men vindarna kan även vara så starka att de skadar rankorna. Det är därför av stor vikt att hitta odlingslägen som erbjuder skydd från den värsta vinden.

Terrassodlingar vanligast i norra Rhône

I norra delen av dalen är det ganska smalt och brant och vingårdarna, som ofta måste skötas för hand, ligger huvudsakligen planterade nära floden. De bästa lägena återfinns på branta sydsluttningar i intilliggande dalar som skydda rankorna mot de kalla, nordliga vindarna. En fördel med vinden är att luftcirkulationen hindrar tillväxten av svampsjukdomar.

Jordmånen består i huvudsak av granit med ett tunt jordlager som många gånger sköljs bort vid häftiga regn, och som därefter måste bäras upp på sluttningarna igen.

Eftersom efterfrågan på Rhôneviner har ökat har man även börjat plantera vin på slätterna nära floden. Vinerna därifrån anses dock inte hålla lika hög kvalitet.

Vinlagar

Appellationshierarkin inom Côtes du Rhône kan beskrivas i fyra steg:

• Côtes du Rhône – den regionala appellationen.

• Côtes du Rhône Villages – en appellation med strängare produktionskrav.

• Côtes du Rhône Villages med geografiskt namn, exempelvis Séguret eller Valréas.

• Crus – avgränsade områden med egen appellation, exempelvis Côte-Rôtie, Hermitage och Châteauneuf-du-Pape.

År 2026 finns 21 geografiska namn inom Côtes du Rhône Villages och 18 crus, varav åtta ligger i norra och tio i södra Rhônedalen. Laudun tillhör cru-nivån sedan 2024.

Historia

Liksom flera andra europeiska vindistrikt vid Medelhavet har vinodlingen i Rhônedalen en lång historia, med början redan på 600-talet f. Kr. Ett grekiskt folk kallat fokéer spred vinet uppför floden. Kejsar Augustus talade, omkring år 0, om Côte-Rôtie som världens nordligaste vingård och vinerna därifrån dracks i Rom.

På Hermitageberget slog sig riddaren Kaspar Sterimberg, trött på korståg och krig, ned som eremit i kapellet St: Christophe på 1200-talet och gav namn åt både berget Hermitage som vinet och appellationen.

Hermitage stort på 1700-talet

Det var under 1700-talet som Hermitage började bli riktigt berömt, i kvalitet och pris till och med överlägset finaste bourgogne och bordeaux. Vinerna från Rhônedalen hade den färg och kraft som ibland saknades i Bourgogne och Bordeaux. Med början på 1700-talet och under hela 1800-talet skeppades rhônevin både norrut till Bourgogne och söderut via Séte och Canal du Midi till Bordeaux. Bordeaux, som i princip helt kunde tillverkas av druvor utifrån, kallades ”hermitagé” och detta blandningsförfarande fortsatte ända tills de nya appellationslagarna satte stopp för det på 1930-talet.

Nord och syd drar åt olika håll

En intressant sak i sammanhanget är följande: Gammal syrah kan ge associationer till cabernet sauvignon, medan gammal grenache har vissa likheter med pinot noir. Bourgogne föredrog därför vinerna från södra Rhône medan Bordeaux ville ha syrahvinerna från norra Rhône.

Modernisering på 1970-talet

Under tiden efter vinlusen, alltså 1860-talet och framåt, var Hermitage den enda internationellt kända Rhôneappellationen. Först under 1970-talet började de övriga uppmärksammas internationellt, samtidigt som vinframställningen i hela dalen genomgick en modernisering. När nu fler appellationer vunnit världsrykte för sina viner har efterfrågan stigit även på de enklare vinerna.