Hitta på sidan: Viner och druvor  Klimat  Historia

Druvor som korsat Atlanten

Argentina har gjort vin av den spanskättade gröna torrontés och den franska blå malbec till sina specialiteter. Vid tidigt 1990-tal upptäckte Chile carmenère, som hållit sig gömd i merlotfälten i över hundra år, och gjorde den till sin nationaldruva.

Brasilien har den tredje största odlingsarealen i Sydamerika, men sett till kvalitet får vinet stå tillbaka för grannlandet Uruguay. Där har den sydfranska druvan tannat funnit en fristad.

Viner och druvor 

Missionsdruva med flera namn

Den spanska druvan som erövrade både Kalifornien och Sydamerika kallades mission, eftersom den ursprungligen odlades till nattvardsvin. I Chile kom den att heta país, i Argentina criolla. Druvan är en blå Vitis vinifera-sort med rosa skal som ger ett rött vin med roséartad djup färg och ofta oxiderad smak.

I över 450 år har den varit så populär i Chile och Argentina att den fortfarande upptar en stor del av odlingsarealen - trots att en mängd senare anlända och mycket bättre druvor gjort sitt bästa för att tränga ut den.

País/criolla står inte för den stora mängd sydamerikanska viner som går på export till omvärlden. Från Argentina skeppas främst malbec och torrontés medan Chile står för cabernet sauvignon och carmenère. Uruguay exporterar den strama och sträva tannat. 

Argentina

Argentina betraktades länge som en slumrande jätte i vinets värld. Nu har den vaknat tack vare bland annat moderniserade vingårdar och nya generationer av välutbildade unga vinmakare som kan förvalta den rika vinskatten.

Landet bjuder på en stor mängd druvor förutom de klassiska malbec och torrontés: här möter du också bonarda, barbera, syrah, och tempranillo. Även de klassiska franska druvorna som cabernet, merlot, sauvignon blanc och chardonnay finns representerade.

Mer om vinlandet Argentina

Chile

Redan under senare delen av 1800-talet hade Chile franska influenser i sin spanska vinkultur och vann guldmedaljer för sina viner på världsutställningarna i Europa.

Sedan följde både ekonomiskt och politiskt svårare tider under en längre period. Först i början av 1990-talet hade landet fått den stabilitet som behövdes för att vinna nya guldmedaljer och slå de främsta europeiska vinerna i blindprovningar.

Chile har med sina fruktiga viner charmat en hel värld och exporten har gått som på räls, även till Sverige. Det som började med svartvinbärssaftig cabernet sauvignon har nu nått den intressanta stationen carmenère – och resan fortsätter, inte minst söderut mot svalare odlingsområden. Pinot noir, sauvignon blanc och inte minst chardonnay visar på fina resultat.

Mer om vinlandet Chile

Uruguay

Baskiska nybyggare lade grunden för Uruguays vinindustri i slutet av 1800-talet och landet är nu den fjärde största vinproducenten i Sydamerika.

Den tjockskaliga druvan tannat klarade det svala, regniga klimatet i Uruguay bäst över tid och står än idag för mer än en tredjedel av odlingsarealen. Bland andra Vitis vinifera-druvor som odlas märks sauvignon blanc, cabernet franc och merlot. 

Hybriddruvor odlas fortfarande men det är de klassiska druvsorterna som ligger bakom den ökande vinexporten.

Mer om vinlandet Uruguay

Brasilien

Brasiliens klimat är egentligen för varmt och fuktigt för odling av kvalitetsvin, och det förklarar att hybriddruvor dominerar planteringarna. 

Bara omkring 20 procent är druvor av arten vinifera som cabernet sauvignon, merlot, pinot noir och chardonnay, sauvignon blanc och gewürztraminer. Cirka 90 procent av den nationella produktionen kommer från delstaten Rio Grande do Sul i landets sydöstra delar. 

Vinerna konsumeras huvudsakligen inom landet. Samtidigt ökar intresset för dem på den internationella marknaden, inklusive inhemskt mousserande. De röda vinerna visar upp en relativt stram stil med balanserad fruktighet. 

Bolivia

Bolivias vinodlingar ligger i den sydöstra delen av landet vid gränsen till Argentina. Vinet odlas till stor del på höjder kring 2 000 meter, och det pågick en inofficiell tävlan med de vinodlande grannarna i argentinska Cafayate om att komma först med en vingård på 3 000 meters höjd. 2018 korade Guinness rekordbok vinnaren, som visade sig ligga på en helt annan kontinent. Världens högsta vingård ligger faktiskt på 3 500 meters höjd i Tibet. 

Landet producerar mindre vin än England och merparten destilleras till brandy. Det kan vara lite synd, eftersom höghöjdsdruvorna lär vara av ypperlig kvalitet.

Peru

Perus krympande vinodlingar finns i de floddalar som skär genom det ökenartade landskapet i kusttrakterna kring Lima. Mest känd för sina kvalitetsviner är Ica-dalen söder om huvudstaden, annars destilleras den största delen av druvorna till landets nationalsprit pisco.

Venezuela

Vinodling borde inte vara möjlig i Venezuela, men längst upp i sydväst nära Maracaibo vid Karibiska havet tar man ut tre skördar per år av hybriddruvor. Här finns dock några producenter som har lyckats få petit verdot, tempranillo och syrah att anpassa sig till det tropiska klimatet.

Paraguay

Paraguay är mer känt för sitt te mate än för vin. I detta tropiska klimat är det inte optimalt att odla vin med tanke på skyfallen under skördeperioden. Det finns produktion inom landet men ingen export. 

Klimat i Sydamerika

Vinets hjärtland i Sydamerika ligger i stort sett mellan 30 och 40 graders sydlig bredd, och inom dessa latituder finns främst Valle Central i Chile, Mendoza i Argentina och Uruguay.

Skiftande väderförhållanden

I skydd av Anderna sprids vinodlingarna längre norrut på bergskedjans västsida i Chile och ännu längre upp, ända till södra Bolivia, på den argentinska östra sidan av bergen. Anderna har en helt avgörande betydelse för odling av vin.

I Argentina ger bergen skydd från Stilla havets regnoväder. Istället sker bevattning av Mendozas ökentorra landskap tack vare det smältvatten som från bergens floder kanaliseras ut i vingårdarna. I Chile svalkas vingårdarna både av bergsvindar och havsbrisar från den kalla Humboldtströmmen.

Anderna har en helt avgörande betydelse för odling av vin.

Regnet fångas upp i Andernas högre delar och återförs som smältvatten från de många floderna, som leds ut i kanaler och rännor i ett sinnrikt bevattningssystem skapat av indianer långt innan spanjorerna anlände på 1500-talet.

Vingårdarna på kontinentens östra sida i Uruguay och södra Brasilien tampas med ett varmt och fuktigt klimat från Atlanten.

Jorden är i Sydamerika antingen alltför bördig, ökentorr eller kall för vinodling. Utmed Andernas sluttningar erbjuder floddalarna alla tänkbara jordartstyper och mesoklimat för alla sorters druvor odlade på höjder mellan 500 och 3 000 meter.

Längst ner övergår jorden i alluvialt slam, sand och lera på bördiga slätter, som mest lämpar sig för massproduktion av enklare vin. Kvalitetsvinet måste klättra högre upp på sluttningarna och kämpa med karga, steniga jordar.

Sydamerikas vinhistoria

Mexico hör geografiskt till Nordamerika, men det var hit vinet anlände med de spanska conquistadorerna.

Odlingsprojekt i stor skala

År 1521 började Hernán Cortez sin erövring av det aztekiska Mexico och redan 1524 påbjöd han att alla spanjorer med land i Nya Spanien skulle plantera tusen vinrankor per hundra slavar på sina egendomar. Det skulle ske årligen i minst fem års tid. 

Härifrån spreds sedan vinet till Peru, Chile och Argentina och långt senare till den första missionsstationen i Kalifornien 1769. Men då hade missionsdruvan redan fått sina två andra namn: país i Chile, criolla i Argentina.

Efter den gemensamma spanska starten utvecklades Chile och Argentina som Sydamerikas två ledande vinländer olika. Chiles vin kom att präglas av franska och spanskbaskiska influenser. Argentina, och även Brasilien, fick ett starkt italienskt inslag av de druvor som immigranter förde med sig.