Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Historia

Regionen är först och främst känt för sina chardonnayviner med flera grand cru-vingårdar runt byarna Chassagne-Montrachet och Puligny-Montrachet. Men det produceras relativt mycket rött vin varav Corton är den enda vingården som är klassad grand cru. Det finns dock flera premier cru som är välkända och du hittar både eleganta och mer kraftfulla röda viner i regionen.

Viner

Ladoix och Pernand-Vergelesses

I Ladoix och Pernand-Vergelesses produceras huvudsakligen röda viner. Men de vita från Pernand visar allt mer högre kvalitet. Stundtals liknar vinerna dem från grannen i söder Aloxe-Corton, vilket inte är så underligt med tanke på att deras grands crus faktiskt sträcker sig en liten bit in i varandras kommuner. Ladoix har elva premier cru-gårdar, Pernand-Vergelesses har åtta.

Aloxe-Corton och Corton

I Aloxe-Corton är de bästa vingårdarna belägna på sluttningarna av den enda höjden i Côte d’Or. En stor del av kommunen upptas av två grand cru-lägen: Le Corton, den största grand cru-vingården i Bourgogne och känd för sina kraftfulla röda viner. Och Corton-Charlemagne, där det produceras fylliga, komplexa vita viner med tydlig mineralkaraktär och toner av hasselnötter och honung. Aloxe-Corton har dessutom 14 premier cru.

Savigny-lès-Beaune och Chorey-lès-Beaune

I båda dessa kommuner produceras till största delen röda viner. Mycket säljs som AOC Côtes de Beaune-Villages. Savigny har 22 premier cru och det odlas, förutom pinot noir och chardonnay, även en liten del pinot blanc.

Beaune

Staden Beaune är Bourgognes vinhuvudstad. Nästan tre fjärdedelar av odlingarna i kommunen Beaune är av premier cru-status (42 vingårdar). Vinerna, företrädesvis röda, är ofta mjuka och fruktiga. Men undantag finns, exempelvis premier cru:n Les Teurons, som utvecklas med ålder och kan vara ganska kraftfull i unga år. Det finns också ett Côte de Beaune AOC, en liten appellation för både rött och vitt vin på sluttningen väster om staden som inte ska förväxlas med namnet på hela regionen.

Pommard

I Pommard produceras kraftiga röda viner som räknas till de fylligaste och strävaste i Côte de Beaune. Här finns inga klassade grand cru-gårdar men de främsta premier cru-lägena brukar anses vara Les Rugiens och Les Épenots. Totalt har man 28 vingårdar som klassas som premier cru.

Volnay

I grannbyn Volnay däremot görs röda viner i en lättare stil som främst kännetecknas av sin elegans. Här har man 29 klassade premier gru-gårdar. En av dessa är Volnay Santenots, en udda fågel i sammanhanget. Den ligger till gränsen mot Meursault och är planterad både med blå och gröna druvor, så röda viner heter Volnay, men vita viner etiketteras som Meursault.

Monthélie, Auxey-Duresses och St-Romain

Vinerna här varierar i stil från Volnay-liknande rödviner i Monthélie till vita viner från St-Romain.

Meursault

I Meursault får de röda vinerna stå tillbaka för de vita. Här finns inga grands crus, men vinerna från vissa premier cru-gårdar (19 totalt) är av nästan jämförbar kvalitet. Vinerna är ofta smakrika, fylliga med smöriga och honungs-nötiga inslag med hög syra. Vinerna är lagringståliga.

Puligny-Montrachet

Puligny-Montrachet domineras av vita viner och härifrån kommer Côte d’Ors kanske mest koncentrerade vita viner med fokuserad hög fruktsyra med tydlig citrus och stenig, mineral karaktär. Det finns 17 vingårdar klassade premier cru och fyra fyra grand cru:

• Montrachet
• Bienvenues-Bâtard-Montrachet
• Bâtard-Montrachet
• Chevalier-Montrachet

Chassagne-Montrachet

I Chassagne-Montrachet produceras vita viner liknande dem i Puligny-Montrachet, men aningen fylligare med tydlig rökigt mineralitet samt även rött vin. Här finns det 55 premier cru och tre vita grand cru:

• Montrachet,
• Bâtard-Montrachet
• Criot Bâtard-Montrachet

Santenay, Remigny och Maranges

I de sydligaste kommunerna i Côte d’Or framställs nästan enbart röda viner, som stilmässigt har mer gemensamt med det sydligare Côte Chalonnaise.

Santenay (kommunerna Santenay och Remigny) har tolv premier cru och vinerna är ofta åt det mörka hållet, mörk körsbärsröd färg. Man gör en liten del chardonnay också.

Maranges har sju premier cru-vingårdar (producerande kommuner är: Cheilly-lès-Maranges, Dezize-lès-Maranges, Sampigny-lès-Maranges). De röda vinerna har mörk hallonröd färg, ibland mot mörkt rödlila och kan vid bra årgångar lagras ett par år. Även en liten del chardonnay odlas.

Druvor i Côte de Beaune

Pinot noir gör bra ifrån sig i Côte de Beaune,  med Aloxe-Corton, Beaune, Pommard och Volnay som exempel på erkända viner. Druvan spelar ändå bara andrafiolen efter chardonnay. Namn som Corton-Charlemagne, Meursault, Puligny-Montrachet och Chassagne-Montrachet sätter området på vinkartan än mer och är de mest eftertraktade vita vinerna i världen. Det odlas även en del aligoté, pinot blanc, pinot gris och gamay.

Klimat och jordmån

Jordmånen kommer från samma kalkstensås som i Côte de Nuits men det leraktiga märgelinslaget är här mindre. Till chardonnay-druvans förtjusning går kalkstenen oftare i dagen här.

Vingårdarna är planterade i östlig till sydöstlig riktning och skyddas av sluttningar från vind och kyla, precis som i Côte du Nuits.

Historia

Staden Beaune blev ett centrum för vinodlingen redan på 300-talet och den katolska kyrkan spelande därefter en avgörande roll för utvecklingen. Det var munkar som kom fram till vilka vingårdslägen som gav bäst vin och vilka druvor som var de mest lämpade för respektive läge. Deras arbete ligger till grund för den hierarki med grand cru, premier cru och så vidare som används i dag. 1600-talet innebar en ny inriktning då framför allt vingårdarna i Meursault och Puligny började specialisera sig på vita kvalitetsviner.

Kaos efter revolutionen

Franska revolutionen 1789 ställde till med kaos även i vingårdarna. I ett försök att återställa ordningen presenterade en kommitté i Beaune 1861 en klassificering av Bourgognes bästa vingårdar, med Bordeauxklassificeringen 1855 som förebild. De rangordnades som första, andra och tredje cuvée och när Frankrike sent omsider införde sitt appellationssystem 1936 översattes dessa till grand cru och premier cru, medan de flesta av andra och tredje cuvée fick byappellationer.