Côte de Beaune

Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Historia

Côte de Beaune är framför allt känt för sina vita viner av chardonnay från bland annat byarna Meursault, Puligny-Montrachet och Chassagne-Montrachet. Här finns också välkända rödvinsursprung som Pommard, Volnay, Beaune, Aloxe-Corton och den enda röda grand cru:n – Corton.

 

Viner

Ladoix och Pernand-Vergelesses

I Ladoix och Pernand-Vergelesses produceras huvudsakligen röda viner. Men de vita från Pernand visar allt mer högre kvalitet. Ladoix har elva premier cru-gårdar, Pernand-Vergelesses har åtta.

Aloxe-Corton och Corton

I Aloxe-Corton är de bästa vingårdarna belägna på sluttningarna av den enda höjden i Côte d’Or. En stor del av kommunen upptas av två grand cru-lägen: Le Corton, den största grand cru-vingården i Bourgogne och känd för sina kraftfulla röda viner. Och Corton-Charlemagne, där det produceras fylliga, komplexa vita viner med tydlig mineralkaraktär och toner av hasselnötter och honung. Aloxe-Corton har dessutom 14 premier cru.

Savigny-lès-Beaune och Chorey-lès-Beaune

I båda dessa kommuner produceras till största delen röda viner. Mycket säljs som AOC Côtes de Beaune-Villages. Savigny har 22 premier cru och det odlas, förutom pinot noir och chardonnay, även en liten del pinot blanc. Chorey-lès-Beaune är en AOC-village och har inga premier cru, däremot flera så kallade lieux-dits, vingårdslägen som får nämnas på etiketten. Chardonnay blir vanligare Chorey-lès-Beaune även om pinot noir-odlingarna dominerar stort.

Beaune

Staden Beaune är Bourgognes vinhuvudstad. Nästan tre fjärdedelar av odlingarna i kommunen Beaune är av premier cru-status (42 vingårdar). Vinerna, företrädesvis röda, är ofta mjuka och fruktiga. Men undantag finns, exempelvis premier cru:n Les Teurons, som utvecklas med ålder och kan vara ganska kraftfull i unga år. Det finns också ett Côte de Beaune AOC, en liten appellation för både rött och vitt vin på sluttningen väster om staden som inte ska förväxlas med namnet på hela regionen.

Pommard

I Pommard (söder om staden Beaune) produceras kraftiga röda viner som räknas till de fylligaste och strävaste i Côte de Beaune. Här finns inga klassade grand cru-gårdar men de främsta premier cru-lägena brukar anses vara Les Rugiens och Les Épenots. Totalt har man 28 vingårdar som klassas som premier cru.

Volnay

I grannbyn Volnay däremot görs röda viner i en lättare stil som främst kännetecknas av sin elegans. Här har man 29 klassade premier gru-gårdar. En av dessa är Volnay Santenots, en udda fågel i sammanhanget. Den ligger till gränsen mot Meursault och är planterad både med blå och gröna druvor, så röda viner heter Volnay, men vita viner etiketteras som Meursault.

Monthélie, Auxey-Duresses och St-Romain

Vinerna här varierar i stil från Volnay-liknande rödviner i Monthélie till vita viner från St-Romain.

Meursault

I Meursault får de röda vinerna stå tillbaka för de vita. Här finns inga grands crus, men vinerna från vissa premier cru-gårdar (19 totalt) är av nästan jämförbar kvalitet. Vinerna är ofta smakrika, fylliga med smöriga och honungs-nötiga inslag med hög syra. Vinerna är lagringståliga.

Puligny-Montrachet

Puligny-Montrachet domineras av vita viner och härifrån kommer Côte d’Ors kanske mest koncentrerade vita viner med fokuserad hög fruktsyra med tydlig citrus och stenig, mineralkaraktär. Det finns 17 vingårdar klassade premier cru och fyra fyra grand cru:

• Montrachet
• Bienvenues-Bâtard-Montrachet
• Bâtard-Montrachet
• Chevalier-Montrachet

Chassagne-Montrachet

I Chassagne-Montrachet produceras vita viner liknande dem i Puligny-Montrachet, men aningen fylligare med tydlig rökigt mineralitet samt även rött vin. Här finns det 55 premier cru och tre vita grand cru:

• Montrachet
• Bâtard-Montrachet
• Criot Bâtard-Montrachet

Saint-Aubin

Saint-Aubin ligger strax väster om Puligny-Montrachet och Chassagne-Montrachet och är framför allt ett ursprung för vita viner av chardonnay. Här produceras även mindre mängder rött vin av pinot noir.

Appellationen har 30 climats (vingårdslägen) klassificerade som premier cru. Många av vingårdarna ligger på relativt höga sluttningar med kalkrika jordar. De vita vinerna är ofta friska och mineraldrivna och kan vara både strama och fylliga beroende på vingårdsläge och producent.

Saint-Aubin har länge stått i skuggan av sina mer berömda grannar Puligny-Montrachet och Chassagne-Montrachet, men är ett etablerat ursprung för kvalitetsviner från södra Côte de Beaune.

Santenay, Remigny och Maranges

I de sydligaste kommunerna i Côte d’Or framställs nästan enbart röda viner, som stilmässigt har mer gemensamt med det sydligare Côte Chalonnaise.

Santenay (kommunerna Santenay och Remigny) har tolv premier cru och vinerna är ofta åt det mörka hållet, mörk körsbärsröd färg. Man gör en liten del chardonnay också.

Maranges har sju premier cru-vingårdar (producerande kommuner är: Cheilly-lès-Maranges, Dezize-lès-Maranges, Sampigny-lès-Maranges). De röda vinerna har mörk hallonröd färg, ibland mot mörkt rödlila och kan vid bra årgångar lagras ett par år. Även en liten del chardonnay odlas.

Druvor i Côte de Beaune

Pinot noir gör bra ifrån sig i Côte de Beaune,  med Aloxe-Corton, Beaune, Pommard och Volnay som exempel på erkända viner. Druvan spelar ändå bara andrafiolen efter chardonnay. Namn som Corton-Charlemagne, Meursault, Puligny-Montrachet och Chassagne-Montrachet sätter området på vinkartan än mer och är de mest eftertraktade vita vinerna i världen. Det odlas även en del aligoté, pinot blanc, pinot gris och gamay.

Klimat och jordmån

Jordmånen kommer från samma kalkstensås som i Côte de Nuits men det leraktiga märgelinslaget är här mindre. Till chardonnay-druvans förtjusning går kalkstenen oftare i dagen här.

Vingårdarna är planterade i östlig till sydöstlig riktning och skyddas av sluttningar från vind och kyla, precis som i Côte de Nuits.

Historia

Vinodling i Bourgogne är dokumenterad sedan romartiden, med den första kända skriftliga dokumentationen från år 312. Under medeltiden fick klostren, framför allt de mäktiga ordnarna i Cluny och Cîteaux, stor betydelse för utvecklingen av vinodlingen.

Genom århundraden av odling utvecklades kunskapen om hur olika jordmåner, sluttningar och växtplatser påverkade vinerna. Kyrkan och klostren ägde också stora vingårdsarealer i Côte de Beaune.

Efter franska revolutionen konfiskerades och såldes stora delar av kyrkans mark. Den moderna indelningen i appellationer, premier cru och grand cru etablerades senare genom Frankrikes AOC-system från 1930-talet.