Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Vinlagar   Historia

Stor vinproduktion i Bordeaux

Bordeauxregionen har cirka 111 000 hektar vinodlingar och årsproduktionen är ungefär 650 miljoner flaskor.

I Bordeaux produceras rött och vitt vin, rosé i olika stilar och även en liten del mousserande. Området är dock mest känt för sina strama och långlivade röda och för söta vita viner. De torra och fatlagrade vita sauvignon blanc-vinerna har på senare tid fått en renässans.

Alla stilar har karaktäristiska drag av ursprunget, som ofta är tydligare än de använda druvornas karaktär. En cabernet sauvignon från Bordeaux har i allmänhet mer gemensamt med ett merlotbaserat vin från samma distrikt än med cabernetviner från andra delar av världen.

Även om Bordeaux är världsberömt för sina många ”fine wines”, så utgör dessa endast runt fem procent av den totala produktionen. Utmaningen är att få ekonomi i resterande 95 procent av produktionen, något som visade sig svårt sedan andra länder och regioner lyckats bättre med yngre, fruktigare och billigare viner.

Médoc och Haut-Médoc 

Halvön Médoc utmed flodmynningen Girondes västra strand delas upp i det nordliga Médoc AC, enbart för rött vin och utan den sydliga delens berömmelse. Söderut täcker appellationen Haut-Médoc allt vinland utanför de sex kommunappellationer som gjort Bordeaux världsberömt för eleganta strama cabernet sauvignonviner med stor lagringskapacitet.

Kommunappellationerna från norr till söder:

• St-Estèphe
• Pauillac
• St-Julien
• Listrac
• Moulis
• Margaux 

Mer om distriktet Haut-Médoc

Graves och Sauternes

Söder om Haut-Médoc ligger Graves. Här hittar du cabernet sauvignon och vita torra gjorda på sauvignon blanc, muscadelle och sémillon. Här ligger också en kommun känd för söta viner – Sauternes.

Mer om distriktet Graves

St-Emilion och Pomerol

På andra sidan floden Dordogne, Östra sidan kallat, har distrikten St-Emilion och Pomerol blivit berömda för sina viner av merlot och/eller cabernet franc.

Mer om distrikten i östra Bordeaux

Entre-Deux-Mers

Mellan floderna Dordogne och Garonne, som gemensamt mynnar i Gironde, breder det stora distriktet Entre-Deux-Mers ut sig. Ett AOC enbart för sina vita viner av muscadelle, sauvignon blanc, sémillon och ugni blanc. Men stor del av all röd bordeaux kommer också härifrån, under Bordeaux AOC eller det något högre klassade Bordeaux Supérieur AOC.

Mer om distriktet Entre-deux-Mers

Côtes de Bordeaux

På flodmynningens Girondes östra sida, ligger Côtes de Bourg och det större Premières Côtes de Blaye, inordnat i det större AOC Côtes de Bordeaux.

Druvor i Bordeaux

Vädrets nyckfullhet under druvornas mognadsperiod har lett till att alla bordeauxviner, med några få undantag, är blandningar av olika druvsorter. Genom att blanda olika sorterna i varierande proportioner kan vinmakaren minimera effekterna av dåligt väder. Fjorton druvsorter är tillåtna i Bordeaux, men i praktiken används i stort sett bara åtta – fem blå och tre gröna. Totalt uppgår planteringen av blå druvsorter till ungefär 90 procent av totalen.

Genom att blanda olika sorterna i varierande proportioner kan vinmakaren minimera effekterna av dåligt väder.

Blå druvsorter

Merlot är den mest planterade druvsorten. Den mognar relativt tidigt jämfört med cabernet sauvignon och trivs bäst på svalare, fuktig lerjord. Vinerna blir tämligen alkoholrika, fylliga och fruktiga. Druvans generösa stil gör den lämpad att blandas med cabernet sauvignon.

Cabernet sauvignon ger mörkt röda, sträva viner med karaktäristisk svartvinbärsdoft. Druvan trivs bäst på de varma och grusrika jordarna i Bordeaux västra del.

Cabernet franc mognar relativt snabbt och får ofta gräsiga aromer. Den är inte lika fyllig, sträv eller komplex som sin storebror cabernet sauvignon.

Malbec, också känd som cot eller pressac, odlas främst i Bourg och Blaye och är en druva på tillbakagång. Den till Chile emigrerade carmenère har återkommit till vissa vingårdar.

Petit verdot är en sent mognad druva som i hög grad har ersatts av merlot och cabernet sauvignon. Den odlas främst i Bordeaux västra del och brukar vara en liten del i blandningen.

Gröna druvsorter

Sémillon, den vanligaste gröna druvan, används till både torra och söta vita viner. Den ger relativt fylliga viner med låg fruktsyra och blandas vanligtvis med den friska sauvignon blanc. Sémillondruvans mottaglighet för ädelröta gör den mycket attraktiv för söta vita viner.

Sauvignon blanc ger aromatiska viner med hög fruktsyra och typiska aromer av krusbär och svartvinbärsblad. Dess popularitet gör att den mer och mer används för druvrena torra vita viner.

Muscadelle har en aromatisk, druvig karaktär som påminner om muscat. Den används i mindre mängder i både torra och söta viner.

Klimat och jordmån

Bordeaux ligger i sydvästra Frankrike med stora delar av vinodlingarna runt 45:e breddgraden – mitt emellan ekvatorn och Nordpolen. Klimatet är tempererat maritimt tack vare närheten till Atlanten och den varma Golfströmmen. Stora skogar längs kusten skyddar regionen mot västliga vindar och regn från Atlanten. Två stora floder, Garonne och Dordogne, delar in regionen i tre separata delar.

Floderna bidrar också till att minska risken för vårfrost och skapar bra mesoklimat, (lokalt klimat på liten yta), för utvecklingen av ädelrötan botrytis cinerea. Väderleken har stort inflytande på druvornas kvalitet och mognad och skillnaden mellan olika årgångar kan vara betydande – både när det gäller kvalitet och kvantitet.

Både grus- och lerbaserat

Jordmånen i Bordeaux skiljer sig åt. I de västra delarna dominerar varma grusåsar där cabernet sauvignon når sina högsta höjder. De östra delarna har kallare lerjordar och där merlot trivs bättre. Ett talesätt säger att "står vinrankan med rötterna i grus och kan se Gironde ger den stort vin." Ett annat är att "Om man vid blindprovning inte kan avgöra om vinet kommer från vänstra eller högra stranden – då gör man klokt i att gissa på det mellanliggande Graves."

Vinlagar i Bordeaux

Bordeaux är Frankrikes största producent av kvalitetsvin. Det finns sammanlagt 60 appellationer i Bordeaux – dessa kan delas in i tre nivåer.

Allmän regional AC omfattar viner som kan produceras överallt inom Bordeaux, här främst AC Bordeaux, som med något högre alkoholhalt, lägre uttag och längre lagring befordras till AC Bordeaux Supérieur. 40 procent av allt rött och 60 procent av allt vitt vin som säljs är klassat som AC Bordeaux.

Specifik regional AC är nästa steg – till exempel Entre-Deux-Mers och Haut-Médoc.

Kommun- eller byappellation är den högsta nivån och inkluderar de sex berömda byarna i Haut-Médoc, Pessac-Léognan i Graves samt Sauternes och Barsac.

Château-begreppet

Bordeaux är känt för sina château (slott), men det är inte alltid som byggnaderna motsvarar den sagobild som namnet framkallar. Ett slott i Bordeaux är en egendom som genom försäljning eller förvärv av mark kan variera i storlek. Slottsnamnet är snarare att betrakta som ett varumärke än ett namn på en specifik vingård. Antalet château i Bordeaux har sjunkit till 7 000 men å andra sidan har de blivit större till ytan. 

Vid sidan av slotts-egendomarna spelar kooperativen i Bordeaux stor roll och står för ungefär en fjärdedel av produktionen.

Prestigevin och andravin i Bordeaux

De främsta slotten producerar, utöver ett prestigevin med slottets namn, även ett ”andravin”, där druvorna kommer från yngre vinstockar. Andravinet har då ett annat namn. Den största delen av Bordeauxvinerna kommer dock inte från enskilda slott. Utan de är blandningar av druvor från olika områden och framställs av stora vinfirmor, mestadels under den heltäckande AC Bordeaux.

Klassificerade egendomar

Bordeaux präglas av sina olika klassificeringar, som rangordnar de bästa egendomarna i några av regionens främsta områden. Rangordningarna har stärkt Bordeaux anseende som ledande producent av prestigeviner och de klassificerade egendomarna kallas Cru Classé (cru här i betydelsen växtplats eller vingård).

Världsutställningen i Paris 1855

Den mest kända klassificeringen ägde rum 1855 inför världsutställningen i Paris. Syftet var att lyfta fram landets bästa viner och Bordeaux vinmäklare upprättade en lista över de främsta egendomarna. Utifrån ett genomsnittligt pris på de olika vinerna under ett antal år rangordnades 61 rödvins- och 26 sötvinsproducerande slott i fem respektive tre klasser. De röda från 1:a till 5:e cru, och de vita i de tre kategorierna; Premier Cru Supérieur, följt av 1:a och 2:a Cru.

Klassificeringen håller i stort sett än i dag, även om protester hörs emellanåt.

Premier Cru

I den första och förnämsta rödvinsklassen, premier cru, placerades ursprungligen fyra slott: Lafite, Latour, Margaux och Haut-Brion, men 1973 flyttades Mouton-Rothschild upp från andra klass till första.

Premier Cru Supérieur

De sötvinsproducerande slotten, som alla ligger i dagens Sauternes och Barsac, delades in i tre klasser. Egendomen Château d’Yquem är ensamt i en egen klass – Premier Cru Supérieur.

Cru Bourgeois - CB

Klassificeringen Cru Bourgeois skapades 1932 och rangordnar andra rödvinsproducerande slott i Médoc. Kvalitetsmässigt brukar Médocs Cru Bourgeois-viner rankas snäppet under egendomar med 5:e cru-status. Ett modifieringsförsök 2003 gjorde att ett antal slott degraderades, vilket gjorde att hela klassificeringen kollapsade: Från 2008 kunde ett slott ansöka om att få sätta CB på etiketten efter att ha genomgått en bedömning av en panel. Beteckningen gäller då bara för den aktuella årgången och inte själva slottet.

Från och med 2020 används de tre klasserna Cru Bourgeois, Cru Bourgeois Superior och Cru Bourgeois Exceptionnelle. Klassificeringen gäller för fem år och inte bara den aktuella årgången. 14 egendomar finns för närvarande i den högsta klassen, Cru Bourgeois Exceptionnelle.

Därunder finns även beteckningen Cru Artisan som år 2002 erkändes av EU som ett traditionellt uttryck för AC-viner från Médochalvön.

Kontroversiella klassificeringar

Graves och St-Èmilion skapade sina egna klassificeringar på 1950-talet. St-Èmilion är tänkt att revideras vart tionde år. Efter uppdateringen i St-Emilion 2006 stod Château Ausone och Château Cheval-Blanc fortfarande överst i rangordningen. 2012 reviderades klassificeringen och då fick Château Angélus och Château Pavie också högsta status men ännu en revidering inleddes 2022.

Historia

Som så ofta var romarna först på plats. De gav namnet Burdigala till platsen som i dag är Bordeaux och gjorde det mindre Saint-Emilion till sitt vincentrum. Den romerske skalden Ausonius föddes här och hans namn är bevarat i ett av de högst rankade slotten i St-Emilion.

Genom hertiginnan Eleonora av Akvitaniens giftermål med greve Henrik Plantagenet, som strax efteråt blev kung Henrik II av England, blev hela Akvitanien engelskt mellan 1152 till 1453. Under denna tid utvecklades Bordeaux till en viktig hamn och handelsplats, samtidigt som engelsmännen fick en aldrig övergående smak för röd bordeaux.

Från träsk till vingårdar

Médoc, där de berömda slotten ligger, var dock vid denna tid ett träskland som med holländsk kanalexpertis dikades ut på 1600-talet. Större vingårdar började då också anläggas och Château Margaux blev känt som vin i början av 1700-talet. I samma veva blev det fashionabelt för rikemansherrarna i Bordeaux att bygga mer eller mindre slottsliknande lantställen uppåt Médochalvön.