Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Vinlagar   Historia

Viner

Niederösterreich

Detta är Österrikes viktigaste vinregion och mer än hälften av landets totala produktion kommer härifrån. Majoriteten är torra vita viner av grüner veltliner. Av regionens åtta distrikt är Weinviertel det kvantitetsmässigt största. Här produceras relativt lätta, torra vita viner av främst grüner veltliner samt betydande mängder mousserande vin.

Kamptal ligger runt landets viktigaste vinstad, Langenlois. Vindistriktet är känt för sina smakrika, torra vita viner av grüner veltliner och riesling. Även pinot blanc och den blå zweigelt odlas.

Wachau betraktas allmänt som landets främsta distrikt för torra vita viner, av riesling och grüner veltliner. Vingårdarna ligger på de branta, terrasserade sluttningarna ner mot floden Donau. Varma dagar och svala nätter medför att druvornas mognadsperiod förlängs och inverkar positivt på vinernas nivåer av extrakt och fruktsyra.

Den lokala odlarföreningen har skapat en egen kvalitetsskala för torra vita viner – baserad på druvornas mognad vid skördetillfället. Steinfeder är den lättaste typen, följd av Federspiel och Smaragd.

Wien

Huvudstaden räknades tidigare som en region i sig, men räknas numera in under Niederösterreich. Här finns drygt 600 hektar vinodlingar inom stadens gränser. Merparten av vinerna säljs direkt, så unga som möjligt på odlarnas egna serveringar – så kallade Heuriger. Numera kan man även finna dessa kultviner på gourmetrestauranger, mycket tack vare ett paradigmskifte bland några innovativa vinodlare som återuppväckte den traditionella blandningen DAC Wiener Gemischte Satz. Huvudsakligen odlas grüner veltliner men även pinot blanc, riesling och chardonnay.

De återstående fem distrikten i Niederösterreich är:

• Wagram (tidigare Donauland)
• Thermenregion
• Kremstal
• Carnuntum
• Traisental

Burgenland

Regionen Burgenland ligger i landets sydöstra del, på gränsen till Ungern. Den består av fyra distrikt:

• Neusiedlersee
• Leithaberg/Neusiedlersee-Hügelland
• Mittelburgenland
• Eisenberg/Südburgenland

De två första har det högsta anseendet och är belägna på var sin sida om den mycket grunda sjön Neusiedlersee.

Sjön har en avgörande betydelse för vinodling i området tack vare att den stora vattenytan har en tempererande effekt – på såväl de varma somrarna som de kalla vintrarna. Den skapar dessutom goda förutsättningar för botrytis, (ädelröta), då den under hösten bidrar till ett fuktigt klimat med tunga höstdimmor. Området har därmed blivit landets centrum för söta vita viner av botrytisangripna druvor och har ett DAC för ädelsöta viner i Ruster Ausbruch.

I Mittel- och Südburgenland framställs kraftigare, ofta fatlagrade röda viner, huvudsakligen av blaufränkisch. Andra blå druvor av betydelse är zweigelt, cabernet sauvignon och merlot. 

Steiermark

Denna region gränsar i söder till Slovenien och är det mest kuperade och regniga av landets vinområden. Här produceras torra, aromatiska och mycket friska viner av ett stort antal druvsorter – främst welschriesling men även pinot blanc, sauvignon blanc och chardonnay, lokalt kallad morillon.

En specialitet för distriktet Weststeiermark är Schilcher – ett torrt, mycket syrligt rosévin av den lokala druvan blauer wildbacher.

Gröna druvor dominerar

Österrikes vinproduktion domineras av vita viner, där drygt två tredjedelar är planterade med gröna druvor. Av ursprungligen 300 mer eller mindre odlade druvsorter är 40 officiellt godkända för produktion av kvalitetsviner. 26 av dem är gröna och 14 blå.

Grüner veltliner

Grüner veltliner är den viktigaste druvan, som upptar ungefär en tredjedel av den totala vingårdsarealen. Druvan ger framför allt torra och friska viner med en något pepparkryddig arom som största kännetecken. Den trivs bäst i ler- och lössjordar. Viner av druvsorten är sällan fatlagrade.

Welschriesling och riesling

Welschriesling, (som inte är släkt med riesling), är den näst mest odlade druvan. Karaktären är relativ neutral vilket gör att den används i mousserande viner och stilla torra, men även söta då den är känslig för botrytis på grund av sitt tunna skal.  På tredje plats, med drygt 4,5 procent av odlingarna, kommer riesling som trots sin ganska lilla areal i Österrike är berömd i vinvärlden. Den trivs bäst i Niederösterreich och i mager, stenig jord.

Andra gröna druvsorter

I Österrike finns många inhemska druvsorter, men också flera internationella. Weissburgunder (pinot blanc) och müller-thurgau är andra vanliga druvor, medan sorterna neuburger och bouvier odlas nästan uteslutande i Österrike. 

Neuburger är en korsning av roter veltliner och sylvaner som används till torra viner. Bouvier angrips lätt av botrytis och används bland annat till söta viner, framförallt i Burgenland. Chardonnay kallas även morillon och odlas främst i Niederösterreich och Burgenland. Sauvignon blanc odlas med framgång i Steiermark och vinerna blir friska och druvtypiska med inslag av nässlor, vinbärsblad och krusbär.

Österrikes vinproduktion domineras starkt av vita viner.

Blå druvsorter

Landets röda viner görs främst av zweigelt, blaufränkisch och blauer portugieser. Zweigelt är en inhemsk korsning av sankt laurent och blaufränkisch. Exempel på internationella sorter är cabernet sauvignon, merlot, pinot noir och syrah men har ännu relativt små arealer.

Kontinentalt klimat och varierande jordmån

Vinodlingarna är koncentrerade till landets flackare, östra delar där klimatet är av kontinental typ – med stränga vintrar och varma torra somrar. Floden Donau och den stora grunda sjön Neusiedlersee i landets östligaste del, bidrar båda till det gynnsamma lokala klimatet. Nederbörden är rikligare i den södra delen än i den norra.

Under våren kan frost utgöra ett problem i hela Österrike. Väderleksmässigt goda år kan skörden inledas i slutet av augusti, men den kan också dröja till mitten av november.

Jordmånen uppvisar sand och sandblandad lera runt Neusiedlersee, men även kalksten på den västra sidan. Stora Niederösterreich har sandblandad lera, skiffer, kalksten och grus – med inslag av lössjord i Kremstal och gnejs i Wachau.

Vinlagstiftning

I princip är den österrikiska vinlagstiftningen uppbyggd på samma sätt som den tyska. Utifrån druvornas sockermängd vid skördetillfället, (mustvikt), delas vinerna in under följande beteckningarnar:

• Wein (sedan skörden 2009, tidigare känt som Tafelwein)
• Landwein och Qualitätswein (inklusive DAC, se nedan)
• Prädikatswein. Generellt är kraven på druvornas mustvikt något högre än i Tyskland.

Högsta kvalitetskategori

Två prädikat som är speciella för Österrike är de söta vinerna strohwein (schilfwein) och ausbruch. Strohwein görs av övermogna druvor som fått torka i minst tre månader, medan ausbruch huvudsakligen görs av botrytisangripna druvor. Det tyska kabinett betraktas i Österrike som en högre klass av Qualitätswein – inte som ett självständigt prädikat.

Konceptet DAC

Den österrikiska vinlagen ändrades 2002 med syfte att lyfta fram landets olika distrikt och det typiska hos deras viner. Detta skedde genom ett nytt koncept inom appellationssystemet DAC – Districtus Austriae Controllatus.

Följande sexton distrikt betecknade som DAC: 

• Weinviertel DAC
• Mittelburgenland DAC
• Traisental DAC
• Kremstal DAC
• Kamptal DAC
• Leithaberg DAC
• Eisenberg DAC
• Neusiedlersee DAC
• Wiener Gemischter Satz DAC
• Rosalia DAC
• Vulkanland Steiermark DAC
• Südsteiermark DAC
• Weststeiermark DAC
• Carnuntum DAC
• Wachau DAC
• Ruster Ausbruch DAC

Vingårdsbetecknade viner?

Det finns privata initiativ bland producenterna sedan flera år, som klassificierar enskilda vingårdar, så kallade rieds. Men nu finns ett större förslag Wine Law Collective Decree 2023, som går ut på att bygga ut den officiella nationella vinlagstiftningen med högsta kvalitetsnivån grosse lage (grand cru) följt av erste lage (premier cru). Om det blir verklighet så kan det införas tidigast 2025.

Historia

År 795 hade Karl den store tillåtit vinbönderna att ha egna utskänkningsställen. I samma veva drog han upp detaljerade riktlinjer för vinodlingen i Ostmark (Österrike) och skilde dessutom kvalitetsmässigt mellan druvor som var fränkisch och heunisch – det vill säga bättre druvsorter västerifrån och sämre från öster.

Några hundra år senare fick klostren i Bayern i uppdrag att plantera vin utmed Donau i hela Niederösterreich. På 1000- och 1100-talen exporterades vin över hela Europa från framför allt Wien och Krems an der Donau. På 1500-talet täckte vingårdarna en yta som var tre gånger större än de cirka 50 000 hektar som Österrike har i dag.

1784 stadfäste Kejsaren Josef II vinböndernas rätt att sälja eget vin från sin ”heuriger” eller ”buschenschank”, även om traditionen redan då var tusen år gammal.

Skandal gav förbättrad vinlagstiftning

Av avgörande betydelse för Österrikes vinhistoria var den så kallade glykolskandalen 1985. Ett fåtal vinmakare tillsatte dietylenglykol till sina söta viner för att göra dem fylligare och sötare. Efter uppdagandet sjönk exporten som en sten, den utgjorde mindre än en femtedel jämfört med året före skandalen, och vinlagstiftningen reformerades så att landet numera har en av de strängaste i världen.

Landets vinexport återhämtatade sig och en tydlig trend är en ökning av röda kvalitetsviner. Samtidigt som de vita vinerna, främst grüner veltliner och riesling, fortsätter att vara de viner som får mest uppmärksamhet internationellt.