Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Vinlagar   Historia

I dag är Ungern åter ett betydelsefullt vinland med stor inhemsk konsumtion och betydande export. Flaggskeppet är fortfarande, liksom det varit under de senaste 300 åren, den söta och unika tokajern. Men det börjar komma allt mer intressanta torra vita viner – bland annat av druvan furmint.

Viner

Transdanubien

Regionen Transdanubien inbegriper allt land väster om Donau. Här ligger 14 av landets 22 godkända vindistrikt. Klimatet i regionens vinområden påverkas på ett välgörande sätt av Balatonsjön, Neusiedlersjön och Donau. Balatonsjön omges av fyra vindistrikt där en mängd druvsorter odlas – framför allt gröna. De flesta ligger på sjöns norra sida och med kuperande terräng skapar det goda förutsättningar för vinodling.

Viktiga druvor är pinot gris (szürkebarát), olaszrizling (welschriesling) och traminer. Av de fyra områden vid Balatonsjön räknas Badacsony som det främsta, där vita viner av druvan kéknyelü en specialitet.

Längre norr om Balatonsjön ligger vindistrikten Somló, Sopron, Pannonhalma Sokoróalja, Ászár-Neszmély, Mór och Etyek-Buda. Somló gör vita viner av hárslevelü, olaszrizling och traminer. Sopron, på gränsen till Österrike, producerar huvudsakligen röda viner av cabernet sauvignon, merlot, pinot noir och kékfrankos.

Ászár-Neszmély och Mór är två allt viktigare vitvinsdistrikt. Mór har länge varit känt för sina torra, friska viner av druvan ezerjó men odlar även leányka och gewürztraminer. I Ászár-Neszmély produceras vita viner av sauvignon blanc, pinot gris, irsai olivér och olaszrizling. Etyek är kanske främst känt för sina viner av chardonnay.

I den södra delen av Transdanubien, mot gränsen till Kroatien, ligger vinområdena Villány-Siklós, Pécs och Szekszárd. Vitt vin förekommer men produktionen domineras av röda viner av cabernet sauvignon, kékfrankos, merlot och pinot noir. Villány-Siklós är ett distrikt på uppgång och har gjort sig ett internationellt namn.

Nagy Alföld

Regionen Nagy Alföld ("den stora slätten") breder ut sig mellan Donau och landets andra stora flod, Tisza. Här finns omkring hälften av landets vinodlingar. Produktionen utgörs framför allt av enklare viner avsedda för inhemsk konsumtion. Odlingarna domineras av olaszrizling och internationella druvsorter.

Norra massivet

Norra Massivet är den tredje regionen, belägen i det bergiga höglandet nordöst om Budapest. Regionen rymmer vindistrikten Mátra, Eger, Bükkalja och Tokaj. Det röda vinet Egri Bikavér, "tjurblodet från Eger", är ett av Ungerns mest kända och framställs av bland annat kékfrankos, cabernet sauvignon/franc, portugieser och kadarka.

I Eger framställs även vitt vin av bland annat chardonnay, leányka och olaszrizling. Mátra domineras av vita viner gjorda av lokala och importerade druvsorter.

Tokaj – sött vin med anor

Inom norra massivet ligger också Ungerns mest kända vindistrikt – Tokaj. Området ligger i landets nordostligaste del och fortsätter en bit in i Slovakien. I norr skyddas Tokaj av bergskedjan Karpaterna och klimatet kan beskrivas som kontinentalt med varma somrar och kalla vintrar. Berggrunden är vulkanisk och täcks av askrik jord och sandiga lössjordar med inslag av lera. Här har det berömda söta vita vinet tokajer framställts i över 350 år.

En kombination av topografi, klimat och dimman och fukten från floderna Tisza och Bodrog skapar mycket gynnsamma förutsättningar för att druvorna ska angripas av ädelröta. De kallas då aszú.

Olika vinstilar i Tokaj

Tokaj är hemvist för ett antal olika vinstilar. I kvalitetsvinsklassen produceras torra till halvtorra viner på druvorna furmint eller hárslevelü. Dessa druvor är opåverkade av ädelröta. Inom denna klass hamnar även de mousserande viner som görs enligt den traditionella metoden av druvan furmint.

Bland de söta vinstilarna återfinns ett antal olika sorter. En sak har de gemensamt, nämligen att de tappas på, de för regionen typiska, genomskinliga halvlitersflaskorna.

Szamorodni

Termen betyder "som det växer" och innebär att alla druvor på klasen används. Eftersom proportionerna mellan ädelröteangripna och icke angripna druvor kan variera från år till år – kan också vinet bli allt från torrt till relativt sött. Vinet har traditionellt haft en aning oxiderad karaktär då faten inte fyllts ända upp vid jäsningen.

Lägsta tillåtna sockerhalt är 45 gram per liter och vinerna måsta lagras på ekfat i minst sex månader.

Aszú

Vintypen Aszú hade tidigare tillägget puttonyos på etiketten, vilket angav hur stor mängd ädelröteangripna druvor som tillsatts en bestämd mängd torrt basvin. En puttonyos motsvarade förr en korg av 27 kilo ädelrötsangripna druvor – ju fler puttonyos – desto sötare vin. I dag är inte siffrorna längre en del av den ungerska vinlagstiftningen.

Aszú har som lägst en sockerhalt på minst 120 gram per liter, denna typ görs endast exceptionellt goda år och av druvor från de bästa vingårdarna.

Aszúvinerna jäser på nya och begagnade fat av ungersk ek, både små, traditionella göncl på 136 liter samt större på 300 till 500 liter. Lagstiftningen stipulerar minst ett och ett halvt års lagring på fat samt ett år på flaska innan försäljning.

En puttonyos motsvarade förr en korg av 27 kilo ädelröteangripna druvor.

Sen skörd

En ganska ny stil som inte kräver lika lång lagringstid som Aszú. Andelen botrytiserade druvor är lägre, macereringsprocessen utelämnas och vinerna måste inte lagras på ekfat. Resultatet blir ett lättare, fruktigare vin med en restsockerhalt på minst 45 gram per liter, även om de flesta innehåller minst dubbelt så mycket. Dessa viner kommer ut på marknaden efter bara 12 till 16 månader.

Essencia

Den sällsynta essencia tillverkas på den lilla mängd must som på naturlig väg sipprat ut från aszúdruvorna, som lagras en tid innan de krossas och tillsätts basvinet. Denna extremt sockerrika must samlas upp och får jäsa länge, på grund av den höga sockerhalten sker alkoholjäsningen mycket långsamt. Vinlagstiftningen reglerar att vinet ska fatlagras i minst fem år. Det färdiga vinet brukar ha en alkoholhalt omkring 5 volymprocent och en restsockerhalt någonstans mellan 450 och 800 gram per liter.

Ytterligare två, mycket ovanliga vinstilar, vid namn Fordítás och Máslás görs i Tokaj. Dessa viner är halvtorra till söta med minst nio gram socker per liter.

Nymodigheter i källarna

Med början på det tidiga 1990-talet har franska slott och försäkringsbolaget AXA, spanska vinproducenter och den engelske vinboksförfattaren Hugh Johnson, för att nämna några, köpt in sig i Tokaj och introducerat en ny, mer frisk och fruktig stil. Stilen framhäver dessutom botrytistonen som alternativ till den traditionella oxiderade stilen.

Torr tokajer

På 2000-talet har torrt, vitt vin från Tokaj gått från en oönskad biprodukt de år som botrytisen inte inföll, till en helt egen och uppmärksammad stil. Cirka 20 procent av produktionen är numera torrt vin.

De druvor som används är furmint, muscat och hárslevelü. De växer ibland på nyetablerade vingårdar på hög höjd utom räckhåll för dimman, och därmed inte drabbas av ädelröta. Jäsningen sker ofta på ståltank för att behålla en druvren smak.

Druvor

Förutom västeuropeiska druvsorter odlas även druvor som invandrat österifrån samt en stor mängd inhemska. Det är framför allt gröna druvor och några av de viktigaste är:

• Ezerjó
• Furmint
• Leányka
• Hárslevelü
• Olaszrizling (welschriesling).

Av inhemska blå druvor märks kadarka och kékfrankos (Österrikes blaufränkisch). Viktiga internationella sorter är cabernet sauvignon, merlot och pinot noir samt gröna sauvignon blanc, pinot gris, gewürztraminer och chardonnay.

Druvor i tokajer

Druvor som används till tokajer är furmint, hárslevelü och muscat blanc à petits grains, lokalt kallad sárga muskotály. Sedan 1994 är även zéta tillåten. Druvsorten zéta var tidigare känd under namnet oremus. Det senaste tillägget är dock den historiskt viktiga kövérszőlő, som sedan 2004 åter får ingå i blandningen.

Klimat och jordmån

Ungern har ett typiskt europeiskt inlandsklimat, med kalla vintrar och varma till heta somrar. Floden Donau, som flyter genom Ungern från norr till söder, delar landet på mitten. De varma somrarna tillåter även blå druvor som cabernet sauvignon att nå full mognad.

Tempererande faktorer är vinområdenas varierande höjd över havet samt Balatonsjöns inflytande på närliggande distrikt. Höstarna är ofta långa och soliga och därför gynnsamma för ädelröta – som är en förutsättning för produktionen av tokajer.

Jordmånen är mycket varierad. På slätterna är det i huvudsak sand och lössjord, runt Balaton finns vulkanisk basalt med lera och sandsten. Kalksten som skiffer förekommer också och runt Tokaj finns vulkaniska jordar med ett topplager av förmultnad lava.

Bordsvin, lantvin och kvalitetsvin

Klassificeringen är baserad på det franska AOC-systemet, och har sedan introduktionen vid tidigt 1990-tal varit föremål för såväl utökningar som omskrivningar ett flertal gånger. Från och med 2009 är Ungern indelat i 22 kvalitetsvinsområden, OEM, samt sex större områden, (OFJ), med mer flexibla lagar.

Asztali bor betyder bordsvin och utgör basen i systemet.

Lantviner, Taj bor, kommer från angivna områden som inte är kvalitetsvinområden, men de är gjorda på för området godkända druvsorter.

Minöségi bor betyder kvalitetsvin och avser ett vin från ett av de godkända vindistrikten. Vinerna säljs ofta under distriktets namn med ett "i" på slutet, följt av druvsorten – till exempel Soproni kékfrankos.

Slutligen finns kategorin Külonlegès Minöségi bor. Kategorin inbegriper viner gjorda av mycket mogna eller botrytisangripna druvor.

Historia

Mongolinvasionen 1241 ödelade landet och 1526 kom turkarna och ockuperade större delen av Ungern i 160 år. Trots detta föddes den speciella söta tokajerstilen runt 1650. Nästa katastrof var vinlusen som började härja i Ungern på 1870-talet. Sedan följde de två världskrigen. Men då Västeuropa kunde starta på nytt 1945 fick Östeuropa vänta ytterligare 45 år innan man kunde släppa in utländskt kapital och expertis.

Århundraden av politiska omvälvningar har inte minskat attraktionskraften hos Ungerns främsta kvalitetsvin – tokajer. Efter andra världskriget exporterade landet stora mängder enkelt vin, främst till dåvarande Östtyskland och Sovjetunionen. Kollapsen av kommunistblocket i slutet av 1980-talet innebar att Ungerns främsta exportmarknader i ett slag försvann.

Kvalitetshöjning

Privatiseringen av vinindustrin samt inhemska och utländska investeringar har medfört att kvaliteten på landets viner höjts avsevärt – vilket lett till att den ungerska vinexporten i hög grad återhämtat sig. Då en stor del av landets vinnäring var i privata händer även under kommuniststyret har anpassningen till västmarknaderna gått snabbare än i andra öststater.

De unika vinerna från Tokaj har bidragit till västvärldens intresse och övriga vinområden fick därigenom även de välbehövligt kapital till ny utrustning och moderna metoder – för vingård och källare. Under 2000-talet har de torra vinerna från Tokaj, som tidigare mest sågs som en biprodukt, fått ett rejält uppsving.

Vinodlingsarealen ligger på ungefär 65 000 hektar, varav omkring tre fjärdedelar är för gröna druvor. Produktionen ligger på omkring fyra miljoner hektoliter per år, vilket placerar Ungern på 14:e plats i världen. Omkring 20 procent exporteras.