Vilket bubbel är vad?
Det som skiljer olika mousserande viner åt är ursprung, druvor, tillverkningsmetod och lagringstid. Vi reder ut vad som är vad och ger dig koll på nolltid.
Champagne – världens mest kända mousserande vin
Det är bara mousserande vin från regionen Champagne i norra Frankrike som får kallas för champagne. Här är klimatet så svalt att druvorna knappt mognar, och det är det som skapar vinets höga fruktsyra. Jordmånens höga halt av krita ger den speciella mineralkaraktären.
För att göra champagne används tre olika druvsorter: gröna chardonnay tillsammans med blå meunier (tidigare pinot meunier) och pinot noir. Ett fåtal andra sorter är tillåtna men väldigt ovanliga.
Bubblorna uppstår när man tillsätter socker och jäst till ett stilla vin och låter det jäsa en gång till på flaska. Det kallas för den traditionella metoden. Jästen äter upp sockret, och på jästfällningen som blir kvar ska champagnen lagras minst 12 månader, men totalt ska lagringen vara 15 månader.
Det är bottensatsen med döda jästceller som ger den typiska karaktären av rostat bröd. Champagne kan vara lite fylligare än andra mousserande viner och känns igen på sina toner av citrusfrukt som citron och grapefrukt.
Ser du en smal pelare av många små bubblor som stiger från mitten av glaset? Det kan vara ett tecken på att du dricker champagne eller annat mousserande vin gjort med traditionell metod.
Crémant – franskt mousserande utanför Champagne
Crémant görs precis som champagne enligt traditionell metod. Skillnaden är att den kommer från andra franska distrikt, delvis görs av andra druvor och har kortare lagringstid. Champagne ligger på sin jästfällning i flaska i minst 15 månader jämfört med nio för crémant.
De vanligaste ursprungen för crémant är Loire, Alsace, Bourgogne, Jura och Limoux. Ofta använder man samma druvor som till de bästa stilla vita vinerna i respektive region.
Eftersom områdena är många och spridda är det svårt att tala om en specifik stil för crémant. Några kan påminna om champagne med fyllighet, viss brödighet och hög syra, medan andra är fruktiga och lättare i stilen.
De vanligaste ursprungen för crémant är Loire, Alsace, Bourgogne, Jura och Limoux. Ofta använder man samma druvor som till de bästa stilla vita vinerna i respektive region.
Cava – Spaniens svar på champagne
Cava tillverkas precis som champagne enligt traditionell metod med en andra jäsning på flaska. Det är ett av världens mest exporterade bubbel: av 252 miljoner producerade flaskor 2017 såldes omkring 65 procent utomlands.
Huvuddruvorna i cava är de inhemska macabeo, xarel-lo och parellada även om andra också används.
Cava måste komma från ett definierat ursprungsområde, Denominación de Origen, DO. Området består av de omkring 160 kommuner som producerar cava och är spritt över hela landet, men över 90 procent av produktionen sker i Penedés, Katalonien.
Smaken är ofta fruktig med inslag av äpplen, päron och citrus. Även toner av gummi kan dyka upp. I syranivå ligger cava mellan den mycket höga i champagne och den lägre i prosecco.
Cava ska ligga och lagra i minst 9 månader på sin jästfällning och Cava Reserva minst 15 månader. Om det står Gran Reserva på etiketten ska vinet vara torrt och ha lagrats i minst 30 månader, men vissa producenter lagrar sina prestigecavor ännu längre.
Prosecco: italienskt bubbel av glera
Prosecco kommer från nordöstra Italien, görs till största delen på den gröna druvan glera och är världens mest exporterade mousserande vin. Sedan 2020 finns det även roséprosecco.
Bubblorna får man när man tillsätter socker och jäst till ett stilla vitt vin som får jäsa i en ståltank vid max 20 grader. Det kallas tankmetoden. Vinet lagras 18–24 månader på tank innan det tappas på flaska. Det ger ett lätt, aromatiskt vin med fruktiga aromer men utan utvecklade och brödiga toner.
Prosecco var tidigare namnet på druvan, men den bytte namn till glera 2009 för att inte blandas ihop med vinet. Dessutom ville man ursprungsskydda Prosecco DOC som område.
Vinet kategoriseras efter hur sött det är – från brut som är torrast till extra dry som är sötast. Dry ligger mittemellan och är vanligast i stil: smaken är fruktig med päron, tuttifrutti och mandel som tydliga kännetecken.
Sekt
I Tyskland och Österrike är sekt samlingsnamnet på allt bubbel med ett visst tryck i flaskan. Sektproduktionen sker på olika sätt men tankmetoden är absolut vanligast.
Man använder sig av många olika druvor, ofta importerade från Italien eller Frankrike. Varumärket är viktigare än ursprunget och priserna är ofta låga. Sekt anges ofta som trocken, torr, eller halbtrocken, halvtorr.
Deutscher Sekt är gjord i Tyskland av druvor som riesling, pinot blanc eller pinot noir. Vinerna är generellt av hög kvalitet och säljs till högt pris under regionens eller vingårdens namn. De kan vara tillverkade enligt traditionell metod och vinner på lagring.
Dela via
