Sauvignon blanc
Grön druva.
Odlas i: Frankrike, Nya Zeeland, Sydafrika, Chile, USA, Australien, Österrike och Italien, bland andra.
Kända vinområden: Sancerre och Pouilly-Fumé i Loire, Pessac-Léognan i Bordeaux, Marlborough i Nya Zeeland, Steiermark i Österrike och Adelaide Hills i Australien.
Smak: Ger ofta lätta, friska viner med inslag av krusbär, citrus, nässlor, svartvinbärsblad, sparris och passionsfrukt.
Passar till: Getost och till rätter av fisk och skaldjur, eller som aperitif.
Smaktyp: Vanligast i smaktypen Friskt & Fruktigt men de fatlagrade varianterna finns även i kategorin Fylligt & Smakrikt.
Frisk och aromatisk
Sauvignon blanc ger ofta aromatiska vita viner med tydlig fruktsyra. Doften och smaken kan ha inslag av svartvinbärsblad, nässlor, krusbär, citrus och grön paprika, men också tropisk frukt som passionsfrukt. Hur vinet smakar beror bland annat på klimat, odlingsförhållanden och vinmakning.
Två grupper av aromämnen bidrar särskilt till druvans karaktär. Metoxypyraziner ligger bakom många av de gröna och örtiga tonerna, medan flyktiga tioler bidrar till aromer som grapefrukt och passionsfrukt. De senare utvecklas bland annat under alkoholjäsningen.
De flesta viner av sauvignon blanc är torra, men druvan används också till söta viner, exempelvis tillsammans med sémillon i Sauternes i Bordeaux.
Klimat och odling påverkar smaken
Sauvignon blanc trivs i svala till måttligt varma vinområden, där druvorna kan utveckla sina aromer och samtidigt behålla en hög fruktsyra.
Druvan har kraftig tillväxt och kan utveckla ett tätt bladverk. Därför behöver odlaren ofta beskära och anpassa bladverket för att druvorna ska få tillräckligt med solljus och mogna ordentligt. Om klasarna skuggas mycket kan vinernas gröna och örtiga aromer bli mer framträdande.
Druvan mognar relativt tidigt och är känslig för bland annat vårfrost och mjöldagg. Valet av växtplats, skördetidpunkt och odlingsmetoder har därför stor betydelse för vinets karaktär.
Sauvignon blanc – historia och släktskap
Sauvignon blanc har en lång historia i Frankrike. Druvan finns omnämnd redan på 1500-talet, bland annat under det äldre namnet fiers. Dess exakta ursprung är inte helt klarlagt, men Loiredalen och Bordeaux har länge varit viktiga områden för druvsorten.
Genetiska studier visar att sauvignon blanc är besläktad med savagnin, som är en av dess föräldrar. Sauvignon blanc har i sin tur själv gett upphov till en av världens mest kända blå druvsorter: cabernet sauvignon.
År 1997 kunde forskare med hjälp av DNA-analyser visa att cabernet sauvignon uppstått genom en naturlig korsning mellan sauvignon blanc och cabernet franc.
Loire och Bordeaux – från friskt till fylligt
Det är i Loiredalens östra delar, framför allt i områdena Sancerre och Pouilly-Fumé, som några av världens mest klassiska torra viner av sauvignon blanc framställs. Här är vinerna eleganta och friska. Smaken påminner om krusbär, passionsfrukt, gröna äpplen och mineral. I vinerna från Pouilly Fumé kan man ibland ana en liten rökig ton, precis som namnet fumé, rök, antyder.
Ofta är vinerna lagrade på ståltankar, men vissa får ligga på ekfat och utveckla en fylligare smak med inslag av nötter och avrundad syra.
I Bordeaux odlar man också sauvignon blanc och många viner påminner om de från Loiredalen. I Bordeaux blandas dessutom ofta sauvignon blanc ofta med sémillon, I Marlborough på Nya Zeelands Sydöbidrar med fyllighet och rundare smak. Blandningen används både till torra vita viner och till söta viner, exempelvis från Sauternes. I de söta vinerna bidrar sauvignon blanc framför allt med fruktsyra och aromatik.
Viss sauvignon blanc från Bordeaux, framför allt de från distriktet Pessac-Léognan, skiljer sig däremot mot loirevinerna. Här låter man nämligen vinerna ibland både jäsa och lagras på ekfat. Det ger fylliga vita viner som förutom de klassiska aromerna från sauvignon blanc även har rostade toner och en antydan av vanilj från ekfaten.
Aromatiskt från Nya Zealand
I Marlborough på Nya Zeelands Sydö tillverkas rena, uttrycksfulla viner där druvkaraktären står i centrum. Vinerna är mer aromatiska (nästan kryddiga) än i Loire och delar generöst med sig av nässlor, svartvinbärsblad, grön sparris och krispiga gröna äpplen.
Det gröna vägs ofta upp av en tydlig ton av tropisk frukt som passionsfrukt eller ananas. Vissa producenter fatlagrar eller fatjäser sin sauvignon blanc, vilket ger fylligare viner och toner av vanilj.
Sydafrika, Sydamerika och USA
I Sydafrika är sauvignon blanc en av de mest planterade gröna druvsorterna, efter chenin blanc. Druvan odlas i flera delar av landet, men svalare områden som Elgin och Walker Bay är särskilt kända för sina viner. Här kan sauvignon blanc få både örtiga och fruktiga aromer med frisk syra.
I Chile har sauvignon blanc fått en framträdande roll i svalare, kustnära områden som Casablanca, Leyda och San Antonio. Havets svalkande inverkan hjälper druvorna att bevara sin fruktsyra. Även i Argentina odlas druvan, bland annat på högre höjd.
I USA odlas sauvignon blanc framför allt i Kalifornien, där vinerna ofta har en generös fruktighet och ibland jäser eller lagras på ekfat. Här förekommer också benämningen fumé blanc, som började användas av vinmakaren Robert Mondavi under 1960-talet. Namnet används om sauvignon blanc och innebär inte att vinet måste vara fatlagrat.
Sauvignon blanc i fler vinländer
Sauvignon blanc odlas också i Australien, där bland annat Adelaide Hills och Margaret River är kända för sina viner av druvan. I Adelaide Hills framställs aromatiska och friska viner, medan sauvignon blanc i Margaret River ofta blandas med sémillon.
I Österrike är druvan särskilt förknippad med Steiermark, där den ger torra, friska och aromatiska viner. Även i nordöstra Italien, framför allt i Friuli och Alto Adige, framställs vita viner av sauvignon blanc med tydlig druvkaraktär.
