Loiredalen

Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Historia 

Viner

Vindistriktet Loire delas in i fyra zoner, eller underregioner: Nantais, Anjou-Saumur, Touraine och Övre Loire. De ligger alla utmed flodens nedre lopp – de sista 40 milen från Pouilly-Fumé till Muscadet runt Nantes nära Atlanten.

Pays Nantais

De två viktigaste appellationerna i Nantais är Muscadet och Muscadet-Sèvre-et-Maine. Båda producerar torra, lätta och friska viner av druvan melon de bourgogne (även kallad muscadet) – väl passande till det lokala köket med mycket fisk, ostron och skaldjur. Vinerna från Muscadet-Sèvre-et-Maine står för 80 procent av hela Nantais produktion.

Vinerna härifrån, liksom från de två mindre appellationerna Muscadet-Coteaux de la Loire och Muscadet Côtes de Grandlieu, görs sur lie. Detta innebär att de efter alkoholjäsningen ligger på sin jästfällning (lie) och på så sätt får en mer komplex smak med liten jästton och ett friskt stick av kolsyra. Vinerna måst buteljleras mellan 1 mars och 30 november året efter skörd för att få sätta ut sur lie på etiketten.

Muscadet jäser och lagras vanligtvis i glasbeklädda betongtankar under marknivå, men det är också vanligt på ståltankar. Vinet ska vara neutralt för att sedan lagras på sin jästfällning. Malolaktisk jäsning undviks ofta för att få ett väldigt friskt vin. På senare år experimenterar flera producenter med skalkontakt, betongägg, fatlagring och lerkrus (amfora) i vinmakningen.

Förutom melon de bourgogne görs viner på druvsorten folle blance (lokalt kallad gros plant) för lokal och nationell konsumtion. Chardonnay, cabernet franc och gamay finns också planterade i regionen.

Muscadet cru communaux

Det finns också tio specificerade cru:s, som kan sättas ut på etiketten. Dessa viner lagras längre på sin jästfällning, mellan 18–24 månader och kan därför inte sätta ut sur lie på etiketten då lagringen är längre än vad reglerna säger. Skördeuttaget är lägre än för övriga Muscadet. Vinerna anses få mer koncentration, rundare och mer komplex karaktär än traditionella muscadetviner.

Följande cru:s finns: Clisson, Gorges, Le Pallet, Goulaine, Château-Thébaud, Mouzillon, Tillières, Monnières-Saint Fiacre, La Haye Fouassière, Vallet, Champtoceaux.

Anjou-Saumur

Här dominerar den blå druvsorten cabernet franc med över 40 procent av planteringarna. Därefter kommer den gröna chenin bland med knappa 25 procent, följt av blå grolleau noir, cabernet sauvignon och chardonnay samt övriga druvsorter.

Anjou har stor rosévinsproduktion med appellationer som Rosé d’Anjou AOC och Cabernet d’Anjou AOC, som görs på cabernet sauvignon och cabernet franc. Rött vin, särskilt av cabernet sauvignon och cabernet franc från Anjou-Villages är på stark frammarsch. Många producenter bryter dock mot regeln att dessa viner måste släppas i september efter skörd och man väljer därför klassificera vinerna som Vin de France.

I Saumur hittar man vita torra och söta, rosé och mousserande samt röda viner. Det bästa producenterna gör fatlagrade viner, gärna en tid på jästfällningen av chenin blanc. Cabernet franc görs i fruktig stil, dels tack vare varmare klimat, dels genom bättre vingårdsarbete och annan typ av vinmakning. Det är inte ovanligt med blandning av ståltankar, betong och ekfatslagring för de småskaliga producenterna.

Chenin blanc torrt och sött

I Savennières på Loires norra strand görs torra viner, ofta biodynamiskt odlade. Vinerna är relativt fylliga och mycket friska. Historiskt krävde dessa viner lång lagring. Men med bättre vingårdsarbete och varmare klimat så skapas nu stilar för mer omedelbar konsumtion. Fatlagring har också blivit vanligare bland Savennières producenter.

På södra sidan i AOC Coteaux du Layon (med en grand cru, Quarts
de Chaume) kommer söta och långlivade viner (ibland från botrytisangripna druvor) från bifloden Layons dalgång. Då marknaden för söta viner har krympt, så går trenden i Coteaux du Layon mer och mer till torra vita viner.  

Touraine

Touraine gör bra sauvignon blanc, men de mest framgångsrika vinerna kommer från Vouvray, som bjuder på chenin blanc i en skala från torrt till sött och även mousserande. De röda vinerna görs mestadels på cabernet franc och cot (malbec). De mest framstående distrikten för röda cabernet franc-viner anses AOC Bourgueil, St Nicolas-de-Bourgeuil och Chinon. Jordmånen är sand, grus och lerblandad med inslag av krita. Förstnämnda anses skapa lite lättare viner för tidig konsumtion, medan sistnämnda ger mer struktur och långlivade. Undantag finns givetvis från denna generalisering.

Övre Loire

Halvvägs uppför Loire finns åtta distrikt (AOC), det mest kända är Pouilly-Fumé och Sancerre på ömse sidor av floden, båda specialiserade på sauvignon blanc. Vinerna brukar vara aromatiska med kusbär, lime och vinbärsblad som kännetecken, gärna spetsat med inslag mineral (våt sten, rök och krita). I Sancerre återfinns även en liten del rött vin av pinot noir. Små fickor av gamay finns också i Övre Loire.

Klimatet är kontinentalt med varma somrar och kalla vintrar. Vårfrost och sommarhagel är ett hot. Sauvignon blanc växer bäst på magra jordar och i Sancerre förekommer tre typer: caillottes, terre blanches och silex.

Pouilly-Fumé AOC ligger på plattare mark och här är frosten vanligare på våren. För att generalisera så kan vinerna härifrån upplevas lite rundare och kanske inte lika aromatiska som i Sancerre.

Fatlagring förekommer i Övre Loire, men är ämnade för de bästa vinerna, från de bästa vingårdslägena.

Druvor

Bland de gröna druvsorterna märks framför allt chenin blanc, lokalt kallad pineau de la loire, och sauvignon blanc, men här måste också nämnas melon de bourgogne, som ligger bakom vinerna från Muscadet. I Nantais odlas även den friskt syrliga gros plant (folle blanche). Främst bland de blå druvorna står cabernet franc, som här kallas breton.

Klimat och jordmån

Kustområdet får ta emot det mesta av regnet från Atlanten och klimatet blir successivt mer kontinentalt, med varmare och torrare somrar, ju längre uppför floden man kommer. Vårfrost förekommer i exempelvis Pay Nantais.

Jordmånen har också avgörande betydelse för valet av druvsort. Melon de bourgogne trivs på den bördiga jorden runt flodmynningen, medan chenin blanc trivs bäst i Anjous skiffer och lera samt i Saumurs kalksten.

Touraine blandar kalksten och grus till underlag för cabernet franc, medan Övre Loire har flintasten i jorden och här får sauvignon blanc sina kännetecken av krusbär, vinbärsblad och rökig mineral.

Historia

Flodmynningen blev inkörsporten för vinet och som vanligt var romarna först på plats. Med kristendomen blev vinodlingen en begränsad affär för kloster och slott och först under medeltiden började vinets blomstringsperiod. På 1500-talet införde holländarna druvan folle blanche, som tack vare sina goda skördar runt Loires flodmynning kallades gros plant. Under första hälften av 1600-talet dök melon de Bourgogne upp och blev med tiden Nantais förstadruva. Under 1900-talet gjorde den sin lycka först i Paris och sedan i hela världen.

Lokal konsumtion störst

Merparten av Loires viner konsumeras lokalt, men sancerre och pouilly-fumé har blivit starka kort på exportmarknaden, som också har ett gott öga till rosé från Anjou, mousserande från Saumur och cabernet franc från Chinon och Bourgueil. Eftertraktade är också de exklusiva söta chenin blancvinerna från Layon och de torra vita från Savennières. Allmänt sett minskar dock de vita vinerna till fördel för de röda.